Nyheter

Platsen inventeras utifrån olika aspekter: klimat, terräng, grönstruktur, befintlig växtlighet, infrastruktur, serviceunderlag och så vidare. Genom att läsa spåren i platsens historia och dess kulturella sammanhang kan befintliga strukturer lyftas fram och gestaltas i den nya bebyggelsen.

Platsen inventeras utifrån olika aspekter: klimat, terräng, grönstruktur, befintlig växtlighet, infrastruktur, serviceunderlag och så vidare. Genom att läsa spåren i platsens historia och dess kulturella sammanhang kan befintliga strukturer lyftas fram och gestaltas i den nya bebyggelsen.

För en hållbar utveckling behöver utsläppen av växthusgaser och därmed bilismen minska. Täta bebyggelsestrukturer är bra för att minska transporterna som uppstår när bebyggelsen sprids ut och stora avstånd bildas. Natur, grönt och vatten ska vara en viktig del av Allarp Platsen inventeras utifrån olika aspekter: klimat, terräng, grönstruktur, befintlig växtlighet, infrastruktur, serviceunderlag och så vidare. Genom att läsa spåren i platsens historia och dess kulturella sammanhang kan befintliga strukturer lyftas fram och gestaltas i den nya bebyggelsen. Solenergi kommer att vara en stor resurs. Den hållbara stadens material genomsyras av ett gediget miljötänkande, med fokus på låg energianvändning, sunda material och kretsloppstänkande.
22.12.2009

Laholm skapar livsmiljö

Lahollmstidningen 19.11.2009:

Intill Skummeslövsstrand ska det byggas ett helt nytt samhälle. Lägg namnet Allarp på minnet. Konceptet "den hållbara småstaden" ligger nu som planbeskrivning hos Laholms kommun och har fått positvia reaktioner. Tanken är att byggandet av orten ska ske i fem olika faser där första fasen går av stapeln under hösten 2010.

Allarp - den täta staden
Dagens städer blir alltmer fragmenterade. Bostäder, arbetsplatser, fritidsaktiviteter och handel finns på långa avstånd från varandra. En sådan funktionsuppdelning alstrar stora transportbehov och bör därför undvikas. Det man bör eftersträva är en blandad bebyggelse där olika funktioner berikar varandra och skapar en mångfald av olika aktiviteter. Täta bebyggelsestrukturer är bra för att minska transporterna som uppstår när bebyggelsen sprids ut och stora avstånd bildas. 

Kommunikationer
Energianvändandet och transporterna ökar idag trots en ökad miljöhänsyn. Långa avstånd mellan olika funktioner i dagens samhälle leder till stora mängder trafik. För en hållbar utveckling behöver bilismen och därmet utsläppen av växthusgaser minska.

Det är viktigt att satsa på kollektivtrafik som är billig, effektiv och lättillgänglig så att den blir ett attraktivt alternativ till biltransporter. Anslutning till det befintliga kollektivtrafiknätet är en avgörande förutsättning för ett hållbart område. Ett miljövänligt alternativ till att ha egen bil är att använda en så kallad bilpool, där medlemmarna får tillgång till en lånebil vid behov.

Det är viktigt att skapa goda förhållanden för gång- och cykeltrafik för att den i största möjliga mån ska väljas framför att transportera sig med bil. Ett väl utformat gångvägnät är därför en förutsättning för den hållbara staden. Cykelvägnätet bör vara omsorgsfullt planerat med gena och snabba leder mot viktiga målpunkter.

Informationstekniken kan komma att få en större betydelse för det hållbara samhället. Den kan användas för att samordna bilpooler och gemensamma transporter så som färdtjänst, skolskjutsar och postservice. Man kan samordna distansarbete och elektroniska konferenser samt utveckla system för IT-handel och utkörning av dagligvaror.

Tät bebyggelse bör integreras med grönstruktur. Den gröna staden ger närhet till naturen i vardagslivet, genomluftning av bebyggelsen och en renare bebyggelsemiljö. 

Grönstruktur
Grönstruktur kan beskrivas som den mark som inte är bebyggd eller hårdgjord. Grönstrukturen består av allt från trädgårdar och parker till naturmark. Den är viktig för den biologiska mångfalden både i och utanför bebyggelsen. Vattenmiljöer är också en del av grönstrukturen som lockar till sig fåglar och insekter och bidrar därmed till den biologiska mångfalden. Vegetationen kan ge skydd, boplatser och föda för fåglar och andra djur. Inom ekologisk planering strävar man efter en så stor biologisk variation som möjligt, och att få in grönområden med olika biotoper i bebyggelsen. Grönstrukturen har en viktig roll som ekologiska spridningskorridorer för växter och djur mellan grönområden utanför bebyggelsen.

Ur en social synpunkt är grönområden viktiga som mötesplatser, för barns lek och som aktivitets- och rekreationsytor. Grönstrukturen är viktig som stadsbyggnadselement då den ger begriplighet och orienterbarhet i staden.

Växterna renar luften, producerar syre och hjälper mot torr luft under den lövade tiden av året. Träd och buskar har en god förmåga att ta upp stoft i luften. Vegetation utmed bilvägar kan minska mängden stoft med 50 %. Gröna tak kan ta hand om upp till 60 % av nederbörden och har därför stor betydelse för lokalt omhändertagande av dagvatten.

Platsens förutsättningar
I planeringen av ny bebyggelse är det avgörande att betrakta området ur ett helhetsperspektiv, för att åstadkomma ett harmoniskt samspel mellan den nya bebyggelsen och den befintliga miljön.

Platsen inventeras utifrån olika aspekter: klimat, terräng, grönstruktur, befintlig växtlighet, infrastruktur, serviceunderlag och så vidare. Genom att läsa spåren i platsens historia och dess kulturella sammanhang kan befintliga strukturer lyftas fram och gestaltas i den nya bebyggelsen.

Platsens förutsättningar innefattar också det underlag som finns i närområdet i form av skolor, serviceboende, butiker och företag. Det är viktigt att det nya området verkar tillsammans med befintliga funktioner för att bilda en helhet, där det befintliga och det nya kompletterar varandra.

Vatten
Fyra sorters vatten produceras i ett bostadsområde: svartvatten (från hushållens avlopp), gråvatten (från dusch- och diskavlopp), trafikvatten (regnvatten från gator) och dagvatten (regnvatten). Möjligheterna att rena och återvinna restprodukter i vattnet ökar ju mer uppdelat de olika sorterna separeras från varandra.

Dagvatten är den del av regnvattnet som inte sipprar ner genom marken, utan måste samlas upp och ledas bort på annat sätt. Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, är ett miljövänligt alternativ för att ta hand om dagvattnet. Istället för att ledas ner i underjordiska ledningar till reningsverk tas dagvattnet istället omhand ovan mark. På så vis undviker man risken att det förorenade vattnet kan nå recipienten (sjön, havet, vattendraget) vid översvämningar.

En genomgående tanke med LOD är att få vattnet att infiltreras till grundvattnet genom icke hårdgjorda ytor och att det färdas långsamt i öppna vattendrag där det kan fördröjas vid översvämningar och denitrifieras innan det slutligen når recipienten. I dammar fördröjs vattnet och växterna i dammarna hjälper till och renar vattnet. Kostnaderna blir lägre med LOD än att bygga underjordiska system för att klara större påfrestningar och utan att behöva ta hand om skador efter översvämningar. Närmiljön blir vacker och trivsam med inslag av vatten och övergödningen av miljön minskar med det renare vattnet.

Ett annat sätt att minska belastningen på reningsverk och annan infrastruktur är att minimera hushållens vattenkonsumtion.

Energi
En stad kräver energi för uppvärmning av byggnader och varmvatten samt försörjning av elektricitet. Cirka 40 procent av Sveriges energianvändning går idag till försörjning av bebyggelsen. För att verka för ett hållbart samhälle behöver energianvändningen minska, och man bör använda förnybara energikällor i försörjningen av bebyggelsen. Det finns stora möjligheter för bebyggelsen att producera sin egen energi, med hjälp av drivmedel från biobränsle och hushållens avfall. Dessutom kan energi från bebyggelsen återvinnas, från varmvatten och restavfall från området. Även solenergi i området kan tas tillvara som energiresurs. Området kan på så vis producera och återvinna en stor del av sitt eget energibehov.

Bebyggelsen kan kopplas till befintliga system i kommunen,som används som ackumulator och reservtillgång. Det lokala systemet kan då exportera energi vid överproduktion och importera vid behov.

För att verka för en minskad energianvändning är det avgörande att bygga energieffektiva hus och arbeta med energibesparingsåtgärder. För att hushålla med energin i nyproducerad bebyggelse är byggnadens skal viktigast. Det handlar om att sörja för god täthet i väggar och tak och användandet av energieffektiva fönster, som minskar kraven på uppvärmning.

Avfallshantering
I dagens samhälle är avfall inte längre sopor, utan en resurs som kan tas tillvara. Bebyggelsens avfall kan återvinnas lokalt, och på annan ort i kommunen. Brännbart avfall kan användas tillsammans med biobränsle från den lokala skogsindustrin som bränsle i ett lokalt värmeverk. Slam från avloppsvatten kan återvinnas genom fermentering i reningsverk och omvandlas till biogas, som kan användas som bränsle till bilar och bussar, el- och värmeproduktion. Överskottet kan efter viss rening ledas ut i biogasnätet. Avfallskvarnar som kopplas till avloppsvattnet gör att även hushållsavfallet kan omvandlas till biogas. Sopsortering med flera fraktioner skapar förutsättningar för att allt övrigt avfall kan behandlas på ett miljövänligt sätt.

Systemen för källsortering måste passa ihop med den kommunala avfallshanteringen. Det är viktigt att uppsamlingsställena är bostadsnära, lättillgängliga och att de uppfattas som estetiskt tilltalande.

Hanteringen av avfall kan på olika sätt bli till pedagogiska element i den hållbara staden, något som ökar medvetenheten om förekomsten och vikten av miljömedvetenhet. Sorteringsstationer som placeras vid skolgårdar, reningsverk och värmekraftverk kan utformas för att på ett lättillgängligt sätt visa på hur resurserna i området tas tillvara. Platserna kan göras till samlingspunkter i det ekologiska kretsloppet.

För att verka för en minskad energianvändning är det avgörande att bygga energieffektiva hus och arbeta med energibesparingsåtgärder. För att hushålla med energin i nyproducerad bebyggelse är byggnadens skal viktigast. Det handlar om att sörja för god täthet i väggar och tak och användandet av energieffektiva fönster, som minskar kraven på uppvärmning.

Material
Den hållbara stadens material genomsyras av ett gediget miljötänkande, med fokus på låg energianvändning, sunda material och kretsloppstänkande. Detta innebär att den inverkan materialet har på naturen vid framställning, transport och byggnation ska beaktas. Farliga ämnen ska undvikas vid val av material, och när husen rivs görs detta på ett sådant sätt att byggnadsmaterialen kan återanvändas. Som en regel kan man säga att hållbara material är lokalt beprövade och traditionella material, som både är beständiga och förnyelsebara. Detta innebär inte bara synliga material, som i byggnadernas fasad och tak, utan också materialen i byggnadernas inre, som stomme och grundläggning.

Sundhet i materialvalen påverkar inte bara miljön positivt utan också hälsan och livskvalitén hos de boende.

Gröna tak, det vill säga tak med växtlighet och förmåga att absorbera regnvatten och god isolerande förmåga. Byggherrar kan uppmuntras till sunda materialval genom ekonomiska incitament i exploateringsprocessen. Exempel på sunda materialval är att välja kärnvirke som behandlas med olja framför impregnerat virke, betong- tegel eller annat krossmaterial istället för naturgrus som fyllnadsmaterial, eller beständig natursten som kommer från närbelägna stenbrott.